Sakta med säkert så börjar saker och ting smälta in, även om man inte har förstått det än så börjar bubblan klarna lite mer varje dag.
Timmar efter timmar tillsammans framför soffan, tvinga oss upp för att laga mat, diska, och lite kaffe. Även om allting är oerhört tungt så har vi varann och dagarna rullar sakta förbi.

Nu är det 8 dagar sen, även om man visste vad som väntade så går det inte förbereda sig på något sätt.
Men jag vet att det finns en väg fram, det gäller bara att hitta den.

Alla ni som hört av er, ringt och skickat sms,
även om jag inte svarat så betyder det mycket att ni bryr er.

2 kommentarer

ingo..

30 Mar 2009 15:00

<3

ljusn

30 Mar 2009 16:10

min lilla svart! puss

Kommentera

Publiceras ej